Skit på Dej. Säger jag snart. De bara jävlas jag bytt blogg öfr inte alls för länge sedan och nu börja denna skit blogg jävlas med mej VARFÖR VARFÖR VARFÖR ska alltid allt jävlas med mej för de gå att skriva  inlägg men inge mera.. Hmmm jajaj..

Hoppas ni inte bli allt öfr less och följer min nya blogg. Om denna blogg inte fungera så bli de ingen blogg öfr min del ska ni ha klart för er. Inte roligt när de jävlas när man ksrive massa inlägg och så dära.

Hoppas ni ha förstående med detta och jag vill verkwligen att alla mina läsare följer med till min nya blogg och fortsätter kommentera.

Detta är min nya blogg.. :-D

http://familjennordell.blogg.se/

Ja du idag ha jag inte gjort mycke vare till birsta IGEN och kika lite va in på jobbet och ät . Så roligt att komma dit och träffa sin arbets kamrater... :-D

Nu ha vi iallafall flytta hem ENDAST sovrummet är kalrt där ha vi sove i natt i våra egna sängar. Så skönt. Till veckan beräkna målaren att vara klar senast fredag men trodde att de skulle vara helt klart på onsdag.. Hoppas Hoppas Hoppas.

Natten va väldigt god. Mer än att i morse hade jag sådana förvärka och sammandragningar så jag trodde jag skulle dö. Sedan fram mot för middagen fick jag dunder ont i magen och den blev kanon hård. Ajajja.. Blev så rädd att tårarna kom så jag la mej och micke kramade mej.

Jaja

När vi kom till mickes mamma för att äta. Vi äter ju här varje dag nu under renoveringen så ska jag till och kika på bebisarna och läsa tidingen och så ser jag en RUBIK då bli jag rädd och bärja tok böla..

De stod att Bebis DOG i magen.. :-( Så rädd och orolig jag blev.

Detta va de jag läste :

Amina nekades vård – hennes ofödda barn dog

Aminas barn dog i magen.
Då hade hon gått elva dagar över tiden, hade ont och blödde. Ändå skickades hon hem från sjukhuset.
– Hade de lyssnat hade kanske min lilla flicka levt i dag, säger hon.

Kommentera artikeln
20-åriga Amina hade fått födelsedatum för sitt barn utsatt till den 12 augusti. Men graviditeten drog ut på tiden och därför skulle värkarna sättas i gång den 27 augusti, 15 dagar över tiden.
   Men veckan innan började hon må dåligt.
   Tisdagen den 21 augusti hade hon ett inplanerat besök hos sin barnmorska. Hon bad att få undersökas med ultraljud eftersom hon kände sig orolig.
   – Nej, du ska få gå på måndag, blev svaret.
   Då var barnets hjärtljud bra.
   När hon kom hem på eftermiddagen började hon blöda och hade ont.
   – Det drog neråt, som om barnet ville ut, säger Amina.
   Hon ringde till förlossningen, men de sa att hon skulle återkomma när hon hade en värk var femte minut.
   Under natten åkte hon in akut till förlossningen. Hon förklarade att hon hade ont och blödde och ville ha hjälp.
   Besöket tog en halvtimme.
   – De sa att jag bara var öppen två centimeter och måste åka hem, säger hon.
   På onsdagen hade Amina värkar varje timme. Smärtorna och blödningarna ökade. Åter igen ringde hon förlossningen.
   – Jag tycker det skulle ha känts bättre att läggas in, men de sa åt mig att stanna hemma.
   På torsdag morgon hade hon fortfarande lika ont och blödde.
   Då fick hon äntligen komma in till förlossningen.
   Där lyssnade de på barnets hjärtljud och förstod direkt att något var fel. En ultraljudsundersökning bekräftade att barnet i Aminas mage var dött.
   – De sa till mig att barnet dött på onsdagen.
   Amina hade med sig barnets pappa och sin kusin på sjukhuset. Med stöd av dem fick hon föda fram sitt döda barn. Efteråt fick hon sova med dottern, som vägde nära fyra kilo, i famnen, hela natten.
   – Jag var så ledsen. Det var viktigt för mig att hålla om barnet och att få ta farväl på riktigt, säger hon.
   I dag är Amina både besviken och uppgiven. Hon tycker att hennes oro ignorerades och funderar varje dag på vad som hänt om hon fått läggas in eller ta ett ultraljud.
   – Jag måste acceptera att sådant här kan hända, men jag kan aldrig förstå varför sjukhuset inte tog mig på allvar. Om de lyssnat på mig hade kanske mitt barn levt, säger hon.
   Amina tänker anmäla händelsen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Fy faaan vad hemskt jag som redan är rädd för förlossningen och att något ska gå snett vad tror ni jag blev nu då jag är liv rädd och vet inte vart jag ska ta vägen. Detta måste jag ta upp med BM på tisdag.

hmm..

Hoppas verkligen aurora gruppen hör av sej till mej nu snart inom en snar framtid för nu känner jag akut behov att prata med nån. Jag känner inte att jag kan lite på förlossningen och sjukhus personalen när jag läser sådana saker. Detta känns att de va droppen.. :-(

hmmm..

Ni kanske tycker jag är töntig men så är jag. .